23 oktober 2012

Varför lämnar vi Sverige

Vi gör det för att vi vill leva på ett helt annat sätt en vad det är möjligt för oss att göra här. utan jobb, utan skola och dagis. Det är faktiskt inte möjligt att göra här i Sverige. Vi har skolplikt här i Sverige, vilket gör att vi är tvungna att ha barnen i skolan oavsett om vi eller de vill. 

När barnen är hemma på sommarlov ser vi två ganska annorlunda barn, mot de barnen som kommer hem från skolan varje dag efter sommarlovets slut. 
De är två barn som är lugna, trevliga och klär sig som dem vill, leker med vad de vill utan att vara påverkade av alla andra barn i skolan, de kan sova till de vaknar av sig själv, gå och lägga sig när de är trötta. Äta när de är hungriga. 
Vi har ju ingen tv och är näst intill aldrig på leksaksaffärer, så de blir inte påverkade av konsumtionshetsen hemifrån. Men det är vad barnen snackar om, vad de köpt, eller vill köpa. Hur man ska se ut och klä sig, ja inte bara i skolan utan redan på dagis. så nej, vi vill inte att våra barn ska bli uppfostrade av 400 andra barn och 20 vuxna. 

Vi vill att de ska lära sig av människor i olika åldrar med fina värderingar. Att de ska lära sig att värdera den tiden de har, och göra vad dem vill med den så de kan fortsätta vara kreativa livet ut. Man måste inte sätta sina barn på dagis vid 1 års ålder eller spendera 12 år i skolan och sedan jobba 40h/vecka tills man blir 65! Det finns en möjlighet till ett annat liv än vad de flesta här lever. Där man tar hänsyn till moderjord och oss som har äran att leva här på henne, djur, människor och växter. Vi vill inte vara en del av det här konsumtions och kemikaliesamhället som vi lever i nu! Vi vill bruka vår egenjord, bygga vårt eget hus, tillsammans med våra barn. Slippa ha måndagsångest! Leva lyckliga i alla våra dar!


Klok gubbe




5 kommentarer:

  1. Måndagsångest? När jag körde lastbil var hela söndagseftermiddagen och kvällen hemskt jobbigt. Hade varit ett bra jobb om man kanske jobbade ca 4 timmar, men nu var det 10 timmarsdagar.

    SvaraRadera
  2. Förbannat bra skrivet!!
    Skulle ha kunnat varit jag som skrivit detta inlägg,haha (vi tänker lika, har samma åsikter gällande detta).
    Jag och sambon har två flickor och jag mår illa bara jag tänker på att behöva släppa iväg dom till dagis och skola i detta sjukt störda samhälle.
    Hade vi mer pengar skulle vi också dra "genast".
    Våran dröm är också att kunna bygga vårt egna hus och försörja oss på egen-odlat mm.
    Kul!!! Att det finns folk där ute som kan "tänka själva".
    Jag "tror" också att din sambo har tatuerat mig förr om han är en tatuerare, tycker mig känna igen honom på bilderna, men har kanske fel.

    Ha det gott.

    Mvh, Camilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Vad kul att du gillar bloggen och blivit inspirerad! Ah okej var det längesedan? Bor ni också i Västerås? Vad heter du på instagram?
      Kram

      Radera
  3. Just ja, tillägger att jag hittade dig på Instagram så du ej tror att jag är någon stalker eller liknande :-)
    Har läst alla dina inlägg nu.
    Det ni gör med era liv ska även vi göra, bara att börja spara som ett as.
    Tack för att du fick mig att vakna.(:
    Camilla

    SvaraRadera
  4. Ja det var bra många år sedan nu som jag gjorde det, 6-7 år sedan kanske.
    Jag hamnade på din sida av en slump när jag satt och läste om "självförsörjning", det ni har gjort har jag och mon sambo pratat om i flera år att vi vill göra.
    Man känner ju sig rätt ensam om sina tankar och åsikter, så jag blev så glad av att läsa din blogg.
    Helt sjukt att ni har tagit detta steg som förmodligen är mindre än vad man tror.
    Har inte själv Instagram, men driver en blogg där jag lägger störst fokus kring kvinnomisshandel, publicerar delar ur "min berättelse".
    Skrev faktiskt ett inlägg nyss om att vi vill emigrera, lånade några meningar ifrån dig, hoppas det är ok :P är förmodligen ändå inte så många som läser den, jag kan vara väldigt bitter.
    Vill vara anonym så jag har ett annat namn där: http://www.storyofme.se

    Ha det gott!! Kram

    SvaraRadera